Veckorna rusar....

Oj vad fort tiden går! Det sägs ju att den gör det när man har kul, och det har jag faktiskt! Jag trivs så bra på jobbet och jag är så lycklig för det! Det känns som allt flyter på bra nu med bra balans mellan jobb och familjen. Det som jag ska ta tag i nu är träning och vänner. Två eftersatta delar av mitt liv, i synnerhet det första! Usch alltså! Ingen idé att gnälla utan bara göra det!

Skönt med helg ändå. Ikväll blir det tjejmiddag med gänget som jag lärt känna genom dagis och skola. Vi har alltid så himla kul och det blir alltid mycket skratt och flams. I morgon ska stora pojken ha fotbollsträning och det är så underbart att se för han tycker det är så roligt!

En sväng till huset blir det garanterat för att kolla hur det framskrider. Vi är förbi där varje dag, det går inte att låta bli!!

Nä nu är det in i duschen som gäller. Jag kunde inte duscha i morse för det var fel på värmepannan. Så jag känner mig asäcklig nu! (Ytterligare en sak som är jobbigt med lägenhet!)

Adios!


Klättrar på väggarna snart.

Efter en veckas sjukstuga börjar vi gå varandra på nerverna snart jag och barnen. Har lust att slänga ut tv-(ursäkta språket)jäveln genom fönstret, samtidigt som den är min räddning just nu. Vilka otroligt dåliga program de visar på Disneychannel, det märker man efter en sådan här vecka. Just Disney borde väl kunna visa något vettigt? Men nej det är bara lågbudget med skrikande konstiga arga vuxenröster.
Barnen kan ju inte fatta någonting av innehållet för det handlar ju inte om någonting. Ändå blir de sittande med gapande munnar helt paralyserade. Känns riktigt sunkigt.
Hyrfilmerna är avverkade, spelen spelade, högläsningsböckerna är utlästa, leksakerna är totalt oattraktiva. Ute strålar solen och idag tror jag faktiskt att vi kanske kan gå ut en liten stund för nu verkar de ändå vara på bättringsvägen.

Natten har innefattat två kräkningar. En laddning på golvet runt min säng samt på mitt täcke! En laddning i min säng och över hela favoritgossekaninen. Spya nummer två innehöll jättestora gröna snorkråkor och framkallades av att lilleman blev hysterisk när jag envisades att snyta honom. Då började han skrika och hosta samtidigt som jag snöt och upp kom allt snor som han svalt under natten och vägrat snyta ut tidigare. Not nice!

Så nu ligger gossekaninen helt dyblöt på tork. Jag undrar hur man bäst tvättar ett gossedjur så att det återfår sin forna passform? Utan att pälsen blir hård och tovig och utan att kroppen blir en hopsjunken snoddig korv.



Två sjuka barn.

Morr. Båda barnen är sjuka. Måste vara någon sorts influensa för de är så dåliga. Naturligtvis är mannen bortrest utomlands som nästan alltid när det blir maxat sjukt här hemma!
Tur att de är så pass stora nu i allafall. Värre var det för några år sedan när lillen var nyfödd och storebror var tre år. Det var supervarm sommar, sådär envist 30 graders hett. Storebror fick en konstig stafylokockinfektion i ett sår som spred sig med blixtens hastighet och blev läskiga stora blåsor över kroppen. Jag fick det också och hade tillexempel hela huvudet fullt med sår.
Först fick vi fel antibiotika så det tog extra lång tid att bli bra. Och den envisa värmen stekte och dallrade samtidigt som jag skulle amma och fixa. Och mannen var på bröllop utomlands och vi kunde inte följa med! Då var det inte loligt!!
Så detta är inte så farligt ändå men ganska långtråkigt. Jag kräks på Disneychannel snart!


Det ljusnar!

Både ute och inne! Trots snön och kylan så är det vår nu, så det så! Det ser man på ljuset ju!

Har inte haft tillräckligt med ork för att skriva. Nya jobbet har tagit mycket energi. Jag som är en riktig nattuggla har slocknat före 22 varje kväll på sistone.
Men nu känner jag hur orken kommer tillbaka. Det var flera år sedan jag mådde så här bra! Och jag är säker på att det beror på att jag har ett jobb jag trivs med.

För mig måste vissa saker stämma, annars mår jag så dåligt. Jobbet är ett exempel. Relationer måste vara hela. Om det är något som är ouppklarat med någon så måste jag rätta till det annars överskuggar det allt. Jag måste ha ett inre normalläge som är inställt på rätt frekvens annars fungerar jag inte.

Jag har också svårt med omställningar. Tyvärr. När det gäller ganska stora förändringar så kan jag behöva en tid att anpassa mig och innan jag har koll på läget så kan jag känna mig helkonstig. Till exempel så är jag inte den som acklimatiserar mig fort på nya platser.
Undrar vad det beror på. Är väl en typiskt känslig typ som grubblar för mycket och har för långa känselspröt.

Stora filuren är sjuk. Jättehög feber och helt utslagen. Han har nog aldrig varit så dålig. Hoppas inte lillfiuren blir smittad bara.
Här går det seeeeegt med andra ord, eftersom vi inte kan gå ut i det vackra vädret.