Här igen!
Testar igen om jag känner för det här med bloggning. Jag känner ju att jag vill skriva. Har ju alltid gjort det men tiden räcker inte alltid till för mig att sitta i lugn och ro. När jag var yngre, innan jag fick barn, skrev jag jämt. I en låda i förrådet finns alla mina gamla dagböcker. jag var nog tio år när jag började.
Att skriva blogg är ju en annan sak. Varför vill man skriva halvoffentligt? Vad är tjusningen med det egentligen? Kanske att man vill ha respons? Förmodligen.
Det är ett intressant fenomen i vår tid det här med bloggar. Eftersom det är så vanligt så måste det vara ett vanligt behov att "outa" sina tankar på det här sättet.
Det är lite intressant också med tanke på att människor, enligt min uppfattning, bryr sig mindre om varandra nuförtiden. Jag tycker att många tänker väldigt mycket på sig själva och att de flesta blir mer och mer måna om att förse sig med det bästa. Jag erkänner att det även gäller mig själv ibland. Vår värld har förändrats så mycket på så kort tid och allt går så fort. Jag tror många känner att det gäller att vara snabb att ta för sig annars går det en förbi.
Låter kanske flummigt.
Hur som helst. Vad faen ska jag bli när jag blir stor? Snart fyller jag 40. Borde jag inte veta det vid det här laget? Jo.
Men jag har fortfarande inte kommit fram till svaret. Trots utbildning och allt.
Önskar att jag hade ett brinnande intresse för något som samtidigt var tillräckligt lönsamt att arbeta med.
Det enda jag kan komma på är att skriva. Men steget till en bok är stort. Hur skulle jag få den tiden?
Fast saken är den att vill man så kan man! Vi får väl se.
Jaha. Dags att sova för att orka springa i ekorrhjulet i morgon.
Nattinatti!
Att skriva blogg är ju en annan sak. Varför vill man skriva halvoffentligt? Vad är tjusningen med det egentligen? Kanske att man vill ha respons? Förmodligen.
Det är ett intressant fenomen i vår tid det här med bloggar. Eftersom det är så vanligt så måste det vara ett vanligt behov att "outa" sina tankar på det här sättet.
Det är lite intressant också med tanke på att människor, enligt min uppfattning, bryr sig mindre om varandra nuförtiden. Jag tycker att många tänker väldigt mycket på sig själva och att de flesta blir mer och mer måna om att förse sig med det bästa. Jag erkänner att det även gäller mig själv ibland. Vår värld har förändrats så mycket på så kort tid och allt går så fort. Jag tror många känner att det gäller att vara snabb att ta för sig annars går det en förbi.
Låter kanske flummigt.
Hur som helst. Vad faen ska jag bli när jag blir stor? Snart fyller jag 40. Borde jag inte veta det vid det här laget? Jo.
Men jag har fortfarande inte kommit fram till svaret. Trots utbildning och allt.
Önskar att jag hade ett brinnande intresse för något som samtidigt var tillräckligt lönsamt att arbeta med.
Det enda jag kan komma på är att skriva. Men steget till en bok är stort. Hur skulle jag få den tiden?
Fast saken är den att vill man så kan man! Vi får väl se.
Jaha. Dags att sova för att orka springa i ekorrhjulet i morgon.
Nattinatti!