Glad igen!

Det är så underbart att känna sig helt glad!!!!!!
Har känt mig så nere och orolig så länge på grund av ovissheten kring jobb. Konstigt att det kan vara av så avgörande betydelse, men det är det. Det har varit så illa att det satt sig i ryggen och axlarna med fruktansvärd värk. Har aldrig haft sådana problem tidigare. Men sedan jag började känna att det jag höll på med var helt fel för mig så har jag haft nackspärr jag vet inte hur ofta. Jag är helt stel i hela ryggen och det känns som en traktor har kört över mig. Nu ska jag ta kontakt med en naprapat för att få hjälp för även om det har löst sig med jobb så har inte värken försvunnit. Jag har haft det för länge.
Men att känna sig glad igen är fantastiskt!!! Jag är glad som person men de senaste två åren har jag inte varit mig själv. Det känns som om jag kommer tillbaka nu. Det övriga livet är ju hur bra som helst. Två fina vackra fantastiska barn, en underbar man, fin kontakt med övriga i familjen, många vänner, nytt hus och allt som behövs för att ha det bra! Så nu har jag verkligen ingenting att klaga över!!

Idag blir det vinteraktiviteter, det är ju så gnistrande vackert ute igen! Kanske skridskor om vi kan övertala lillfiluren, han har inte riktigt insett tjusningen med den sporten än. Han vill hellre klättra i snöhögar och leka dinosaurie. Då klättrar han omkring och liksom fräser och drar ihop armarna så de blir korta som dinosauriernas. Ser så kul ut.


Hej hopp!!


Äntligen!

Jag fick jobbet jag ville ha!
Är gladast i världen!

Tänk att ibland blir det precis som man vill! Jag hade fått ett annat jobb men det var det här jag ville ha och till slut blev det som jag ville!
Det är ändå med ett sting av sorg jag väljer att lägga broschen i smyckesskrinet och gå en annan väg, även om jag ändå kommer använda min utbildning fast på ett annat sätt.
Men eftersom arbetsförhållandena inom vården är urusla så är det inte något alternativ ändå. Lönerna är som ett skämt och arbetstiderna hemska. Man måste må bra på jobbet och inte sluta smask in i väggen.

Är ledig i dag och ska ägna mig åt shopping! Inte dumt! Dags för renovering av trött mamma! Händer alltför sällan.

Adios!

Tröööööttt

Är trött och off och kan inte hitta inspirationen. Väntar på besked ang ett nytt jobb som jag vill ha och innan det är klart känns allt lite halvtrist. Sååååååååå jobbigt att vänta.........
Jag som alltid brukar kunna skriva, det funkar bara inte.

Återkommer!

Snartfyrtiotankar

Ibland kommer de över mig. Snartfyrtiotankarna.
Alltså jag fyller fyrtio n ä s t a år.
Jag h a r inte åldersnoja. Nähädå! Det är ju bara att leva i nuet och vad betyder ålder? Ingenting.
 Tiden och årtalen har ju någon vetenskapsman bara hittat på för jättelängesedan. (Eller?) Egentligen kan man ju ifrågasätta varför ett år just ska vara ett år bara för att vetenskapsmannen kom på det. Ett år kunde ju lika gärna ha varit två år på en gång. Två flugor i en smäll typ. I så fall skulle ju jag inte ens vara tjugo år nu. Så det är inte mitt fel att jag får snartfyrtiotankar. Det är vetenskapsmannen fel.

Fast det är ju inte hans fel att jag har streck bredvid ögonen varje morgon som inte försvinner under dagen. Man kan tro att det är sovstreck från ett knöligt lakan, men det visar sig ju sedan på eftermiddagen att det inte är så.
Det är inte heller hans fel att jag inte riktigt passar i alla modekläder längre utan finner mig själv häpet skaka på huvudet mot bilden i provrumsspegeln. Något ser så himla fel ut i vissa jeans till exempel. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Jo att många jeans inte går att dra upp mer än till knäna. Det är ju helt fel....................


Suck! Ja jag måste skaffa mig en ny stil tror jag. En fin stil som passar mig och där det inte ser ut som om jag försöker vara någon jag inte är. Inte tjugo och absolut inte femtio heller. Inte lätt det här. Precis som man kan känna med barnen att de träder in i nya utvecklingsfaser så upptäcker jag att jag också gör det.
Ingen idé att streta emot tidens gång. Och att få gehör för att dagens vetenskapsmän ska ändra almanackorna och baka ihop det här året med nästa känns lite svårt!


Seeeeeeeeg dag

Ett sjukt barn som hostar ungefär var trettionde sekund, ett lite mindre barn som får vara hemma eftersom storebror är det och då kan lika gärna den lille filuren vara det med. Lika bra det, så slipper man knöla in två filurer i vinterkläder och stressa iväg på morgonen.
Ganska skönt tycker man först. Sedan framåt tvåtiden på eftermiddagen så har inget barn ätit lunch eftersom frukosten blev indelad i intervaller och sträckte sig fram till normal skol-/dagislunchtid ungefär.
Inget barn har klätt på sig vanliga kläder utan har pyjamas fortfarande. Den trötta mamman hasar runt i pappans avlagda träningsoverallströja.
Känns sunkigt på något vis, samtidigt så spelar det ju ingen roll. Vi kommer inte ut idag eftersom det hostiga barnet har feber. Tvn går varm. Mamman borde hitta på något så de små barnen känner att mamma är en riktig mamma,  inspirerande och medryckande liksom. Hon borde knåpa ihop roliga pysselsaker eller bygga en koja och låtsas att det är en riddarborg, eller kanske baka med barnen. Och så ska mamman vara pigg och det ska märkas hur kul hon tycker det är att leka riddarborg.
Åtminstone ska det inte märkas att hon inte tycker det är kul........ Men baka är ju mysigt och inte sunkigt alls.

Mamman   Hörrni barnen, ska vi baka bullar efter maten?

Barnen      Jaaaaaaa.

Mamman  Okej men då äter vi lunch först!

Storfiluren Men vi är inte hungriga, vi vill baka nu!

Lillfiluren   Jag vill äta bulldeg bara.

Mamman   Ät maten nu så bakar vi sen.

Barnen äter lite köttfärssås iallafall till slut trots att de borde drömma mardrömmar om den maträtten snart så ofta som de äter det!

Lillfiluren  Mammanuvilljagbakamammanuvilljagbakamammanuvilljagätabulldegmamma!

Stora filuren tröttnar efter att jästen är söndersmulad och börjar rita istället. Lillfiluren tröttnar efter att allt mjöl är tillsatt och börjar leka tiger som jagar en dinosaurie under bordet. Mamman bakar bullar.


Start!

Nu smäller jag av startskottet för Memorybook! En plats att samla minnen på. Får se hur personligt det blir och om jag eventuellt lösenordsskyddar sidan. Välkommen hit!


Nyare inlägg